Hyeena

Igår kväll, när jag var ute på gården för att Dexter skulle få göra sina behov innan vi alla skulle lägga oss, såg jag en varelse på andra sidan staketet. Det var mörkt och jag kunde inte alls urskilja vad det var först. Hade min ficklampa med så jag lös den rätt i ögonen när den var på väg över gatan.. vi blev båda chockade. I nån minut stod vi och bara stirrade på varandra, i tystnad. Dexter stirrade han med, med skräckblandad förtjusning. Var det en kompis kanske?
Helt plötsligt kom jag på vad det var. Det var en grävling.
Som att jag precis kommit på att det var det farligaste rovdjuret i världen, sprang jag in o skrek på älskling att det var en grävling därute! Vet inte hur jag tänkte, kanske var jag rädd, kanske var jag bara uppspelt, som att jag aldrig någonsin sett något levande förut.
Jag tänkte "är det dom som biter tills det knakar?". För det är väl någonting som sägs om dom. Har även hört att det inte är sant. Vad vet jag, men i den stunden var det jättesant.
Älskling kom ut för att skåda detta djur, men då var den borta. Kanske var grävlingen lika uppspelt som jag över detta oväntade möte.
Borta var den iaf, och inte såg jag till honom något mer.
Tills jag la mig för att sova. Jag drömde om honom hela natten, han ville döda Dexter och allt möjligt.

Mycket underligt allting. Jag är inte rädd för grävlingar, tycker dom är fina.
Det var bara så väldigt konstigt att stöta på honom här utanför.
Och min reaktion var sååå oväntad för mig.

Jaja. Undrar om han vågar sig tillbaka.